French Impressionist Painter, 1841-1919 French painter, printmaker and sculptor. He was one of the founders and leading exponents of IMPRESSIONISM from the late 1860s, producing some of the movement's most famous images of carefree leisure. He broke with his Impressionist colleagues to exhibit at the Salon from 1878, and from c. 1884 he adopted a more linear style indebted to the Old Masters. His critical reputation has suffered from the many minor works he produced during his later years.   Related Paintings of Pierre-Auguste Renoir :. | Frau im Armsessel | Tanzerin mit Tamburin | Photo of painting Garden Scene in Britanny. | Dance at the Moulin de la Galette (nn02) | Young Woman Braiding Her Hair |
Related Artists:
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
anna maria thelott
Anna Maria Thelott, född 1683, död 1710, var en svensk konstnär. Thelott var en av de första självförsörjande och professionella kvinnliga konstnärerna i Skandinavien. Anna Maria Thelott var dotter till instrumentmakaren och konstnären Philip Jacob Thelott d.ä., som ursprungligen kom från Schweiz, och syster till konstnären Philip Jacob Thelott d.y. Hon arbetade redan som barn sin med far och sina bröder i arbetet med att illustrera Olof Rudbeck d.ä.:s "Campus Elysii" och "Atlantica", och bidrog snart till hushållets försörjning genom att ensam utföra olika konstnärliga arbeten mot betalning, vilket gjorde henne till landets troligen första kvinnliga yrkeskonstnär. Familjen bodde ursprungligen i Uppsala, men flyttade år 1702 till Stockholm efter den stora stadsbranden då en stor del av Uppsala brann ned. Thelott var en mångsidig konstnär som var kunnig på en rad områden; hon utförde träsnitt och kopparstick förutom teckning och illustrationer med allegoriska och religiösa motiv, miniatyrer och bilder av djur och landskapsmålningar. Hon utförde elva träsnitt av tyska städer med tillhörande informativ text på uppdrag av Posttidningen år 1706 och anlitades för att illustrera Peringskiölds arbeten. År 1710 dog Anna Maria Thelott i Stockholm som en av många offer för den sista pesten i Sverige. På Uppsala universitetsbibliotek finns en skissbok av henne utförd 1704-1709.
Victor Mottez
Lille 1809-Bievres (Essonne)1897 .was a French fresco painter, painter and portraitist. His father was passionate about art and painted himself. Sent to Paris with a pension for some years, Victor was recalled due to the poor state of his father's finances and his studies were cut short. He followed courses at the École de dessin in Lille and worked under the direction of his father and his father's painter friends such as Édouard Lienard, student of Jacques-Louis David. He returned to Paris from 1828 to 1829 to enter the École des Beaux-Arts and at first studied under the direction of François-Édouard Picot, then as a free student of Dominique Ingres. The Mottez family was highly religious and devoted to the House of Bourbon, and so the July Revolution in 1830 came as a catastrophe to them. Victor was again recalled to Lille by his father and married shortly afterwards. From there he made many trips, of which the longest and most notable was that to Italy and he came to consider its old masters as the absolute masters of painting. In Rome he met Ingres again - Ingres liked him very much and often gave him advice. His Christ in the Tomb (now in the glise Sainte-Catherine de Lille) and The Martyrdom of Saint Stephen (now in the glise Saint-Étienne de Lille) date to this era. Also on this trip to Italy he became hugely interested in fresco art - Mottez painted his wife Julie in this medium and, showing Ingres the end result, pulled it off the wall at Ingres' request (it was later given to the Louvre by Mottez's two children). Returning to France in 1838, he set up shop in Paris and exhibited at the Paris Salons, especially turning more and more towards the neglected genre of frescoes, notably religious ones. He also translated the Treatise by the 14th century Florentine painter Cennino Cennini and learned from his techniques. His most remarkable works are those for churches (at Église Saint-Germain-l'Auxerrois in the 1840s, and at the Saint-Severin in the 1850s), which were admired by Ingres and Delacroix. However, the clergy's hostility to them, the materials used, the saltpeter walls and their situation all meant that they were already deteriorated by the end of the 19th century and are now largely lost (except for Saint Martin cutting his cloak in two at St-Germain l'Auxerrois), though Mottez's cartoons for them survive. During the same years he frequented the Bertins' salon, alongside the main writers and artists of the time (a sketch of his for a portrait of Victor Hugo survives). He produced two frescoes for this salon, destroyed in 1854. After the 1848 Revolution Mottez set out for the United Kingdom, where he produced several portraits of British nobles and personalities and the exiled minister François Guizot, which were exhibited at the Royal Academy salons.